8 MONTHS IN SWITZERLAND

Idag har det gått 7 veckor sedan jag kom hit. Som jag skrivit tidigare så är det overkligt hur snabbt tiden går här. Och ja jag har också skrivit många gånger hur mycket jag älskar att vara här, på alla sätt.

 

Men givetvis saknar jag också Sverige. På ett glatt och inte ledsamt sätt. Saknar framförallt att vakna upp tidigt, dra upp Henrik ur sängen för att sedan slå på knappen på kaffemaskinen så det luktar Zoégas kaffe i hela lägenheten. Att åka upp till mitt älskade helsingborgskontor och arbeta med världens finaste kollegor. Men också känna tryggheten att komma hem till ett hem fullt av kärlek. Att få byta om till mjukis och hoppa in i Henriks famn igen samtidigt som vi äter tacos i soffan. Givetis saknar det. Med hela mitt hjärta. 

 

Lika mycket som jag saknar mina fina vänner som jag pratar med nästan varje dag även från här. Och min bästa vän som är hemma utan mig medans deras familj går från 2 till 3. Gud vad jag hade velat dela denna tiden med dig.

 

Och min familj - Todd, Anni och lille Ian. Mina älskade syskonbarn & syskon som betyder världen för mig. Mamma och Pappa, åh pappa låt mig sitta i trädgården i Ljunghusen i solen med ett glas vin och höra dig skrika att grillen är antingen för varm eller för kall och samtidigt "varför sitter inte alla vid bordet NU?"

 

Jag får ofta höra att jag är en emotionell person - men att sedan jag kom hit har jag lyckats stänga av många av mina känslor. Kanske fel att säga att jag stängt av mina känslor, istället har jag lärt mig att hantera dom. Fullt fokus. 

 

Om 8 dagar kommer jag hem för 1 veckas semester i Sverige. Få känna en dos av allt för en stund ...Hittills har allt känts som en dröm sen jag kom hit. Trodde inte i min vildaste fantasi att jag kunde trivas så bra på en annan plats. Men jag hade inställingen från början att vara i nuet och njuta varje sekund. 

  Tack för att du gör mig till världens lyckaste och för att du alltid stöttar och sprider positiv energi omkring dig.